måndag 31 mars 2014

Sann kärlek kommer ur tro på Guds förlåtelse i Kristus

Jesus sade till fariseen Simon i hans hus: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. (Lukas 7: 44-46)
 
På biblisk tid färdades man till fots och den enda fotbeklädnaden var hårda sandaler. Det var därför en vänlighetsgest att man till sina gäster ställde fram en skål med vatten att mjuka upp sina hårda och värkande fötter med.  Men hälsade också varandra med frid och en kyss på kinden, precis som man än i dag kan se orientaliska folk göra. Inga av dessa vänlighetsgester hade Simon visat Jesus.
 
Men denna synderska som alla föraktade hade i handling bevisat sann kärlek och tacksamhet. Istället för vatten hade hon utgjutit det som någon kallar det dyrbarste vattnet - tårar av botfärdighet- som strömmade nedför Hans heliga fötter. Istället för en torkduk hade hon givit sitt eget hår. Håret var kvinnans ära, och ingen kvinna löste upp slöjan för sitt hår för en okänd man. Men hon tar sin ära och lägger för Kristi fötter. Inget offer var för litet. Istället för välkomstkyss hade hon kysst hans heliga fötter. Det var i mellanöstern på den tiden den största vördnad en människa överhuvudtaget kan visa någon annan.

Varför visade hon en sådan oerhörd kärlek i handling? Det var inga stora åtbörder, med det var ting som hon i sin ställning kunde utföra för att uttrycka kärlek i handling.

Varför? Ja, texten ger klara besked varför. Men trots detta har människans lagiska inställning (opinio legis) smugit sig in även här.
 
Romersk-katolska kyrkan anför just detta bibelställe som beläggställe (sedes doctrinae) för sin lära om en "ånger formad av kärlek" (contritio caritate
formata ). Rom-katolikerna menar att det är bara den "ånger som

formats av kärlek" som frälsar.
 
Man säger att det var därför att kvinnan uppvisade en ånger som formats av kärlek till Gud som hon blev förlåten och ett Guds barn. Det är alltså inte vilken ånger som helst som gäller inför Gud. Kärleken, de goda gärningarna måste komma först och forma ångern.
 
Det är därför påven inte kan acceptera en frälsning av tron allena på grund av Kristus. Rom idag, och tillsamans med dem: den Svenska Kyrkan som tillsammans med katolikerna antagit en gemensam deklaration om rättfärdiggörelsen, anser att det inte är tron ensam som rättfärdiggör: det är tron plus gärningarna. Man måste först uppvisa en ånger formad av kärlek innan man får tro Guds nåd, innan man får förlåtelse.
Låt oss se på texten. Vad säger texten egentligen? Vad kommer först kärleken eller förlåtelsen? Jesus hade gett Simon en liknelse. Två personer var skyldiga en penningutlånare pengar, den ene  500 denarer, den andra 50(v.41). Bägge fick av den generöse penningväxlaren hela skulden efterskänkt. Här har du förlåtelsen. Att få sin skuld efterskänkt - det är att bli förlåten. Jesus frågar: Vilken av dem kommer nu att älska mest? (v.43)
 
Redan här har du svaret. Titta på texten! Varför skulle han visa kärlek, älska överhuvudtaget? Varför skulle han vara tacksam. Varför? Ja, läs själv! Jo, de hade fått en skuld efterskänkt. Det var därför de var så tacksamma. Det var därför de älskade sin penningutlånare. Gåvan kom först och av den kom tacksamheten , kärleken. Svårare än så är det inte.
 
Till och med Simon begrep det. Den som fått mest efterskänkt älskade mest.(v.43) Hade de haft någon anledning att älska, att visa tacksamhet om de inte fått skulden efterskänkt. Svaret är nej.
 
Nu säger katolikerna att det är precis tvärtom. Kärleken kom först och efterskänkandet sen. Bara den som uppvisar den av kärlek formade ångern är benådad. Ja, så tokigt blir det om man grundar sin lära, inte på Bibelordet, utan på sina egna idéer och traditioner, på den medfödda lagiska uppfattningen (opinio legis).
 
Kristus förklarar för oss idag hur den sanna kärleken uppkommer och hålls levande:
 
Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet. (v.47)
 
Hon hade i sitt hjärta en djup ånger för det förflutna. Synden var inget hon viftade bort, det gjorde ont i henne så fort hon tänkte på den. Inför Gud hade hon slösat bort sitt liv. Det liv Gud givit henne.
 
Men hon hade hört om denne Kristus. Kanske hade hon hört Johannes Döparen som pekade på Kristus med orden: Se Guds Lamm som borttager världens synd. Kanske hade hon förstått att den lidande tjänaren som det talades om i den profetrulle som lästes i synagogan handlade om Jesus. Tjänaren om vilken det står straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår blev vi helade.
Kristus, han som i kraft av sin gudom såg rakt igenom människor hjärtan hade sett rakt genom denna kvinna, han hade sett att hon i tro hade omfattat förlåtelsen i Kristus Jesus. Det är därför hon visar en sådan stor kärlek.(v.47)

Ser du?

" En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords.  Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja  och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan.  Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: "Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."  Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig."Simon svarade: "Mästare, säg det." -  "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio.  Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"  Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade: "Du har rätt." Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.  Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet."  Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." (Lukas 7: 36ff)

Simon hade väntat på ett tillfälle att angripa Jesus och nu ser han det. Han tänker: Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska

 
För fariséen var det otänkbart att komma i närheten av eller vidröra uppenbart ogudaktiga och syndiga människor. Så tänker väl alla riktiga judar, tänkte Simon. Och om Jesus vore en profet skulle han ha sett rakt igenom denna kvinna. Han skulle inte ha mottagit hennes vördnad och tacksamhet, utan avvisat henne.
 
Men Simons tankar avslöjade bara att han han inte alls hade förstått vem Kristus är. Med Sina ord visar Kristus idag att Han  som sann Gud och sann människa inte bara såg genom kvinnas hjärta utan även genom Simons.

"Simon, jag har något att säga dig." Simon svarade: "Mästare, säg det." - "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem

kommer nu att älska honom mest?"(v.40-42)
 
Kristus ger Simon en liknelse för att han själv skulle förstå sanningen och själv dra slutsatsen. Hur är det nu? Ja, svaret var självklart.
 
Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt skulle jag tro." Jesus sade: Du har rätt." . Båda var skyldiga. Båda kunde inte betala. Båda fick skulden efterskänkt av den generöse penningutlånaren. Den som fick en skuld efterskänkt som var tio gånger större, hade givetvis desto större anledning att vara tacksam.
 
Allt det här förstod Simon. Vad han inte förstod var att allt detta kunde tillämpas på verkligheten. Därför måste Kristus dra slöjan för fariséens ögon.
I gästabudssalen bland alla höga och fina gäster vill Kristus fästa Simons blick på nåden - en efterskänkt skuld förkroppsligad bland hans gäster. Vid Kristi fötter knäböjer en kvinna, en beryktad synderska, som gråtande tvättar Kristi fötter och torkar dem med sitt hår.
 
Kristus vände sig mot kvinnan och sade till Simon: Ser du den här kvinnan?
 
Ser du Simon? Eller är du förblindad? Det finns förlåtelse för syndare! Det finns nåd! Visst finns det skuld, och stor sådan, större än vi kan mäta med våra mänskliga hjärnor. Inte bara skuld inför människor, utan även inför Gud. Men du har besök idag, Simon, inte bara av skuldtyngda människor. Du har besök av Givaren, av Han som efterskänker skuld och utplånar synd. Det är till Hans fötter  hon har sökt sig, den enda fristaden för skuldbetyngda och skuldbelastade människor.

söndag 30 mars 2014

Kom som du är till Kristus!

" En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords.  Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan.  Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: "Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska." Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Simon svarade: "Mästare, säg det." -  "Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"  Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro." Jesus sade: "Du har rätt."  Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter.  Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet."
Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna."  Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?" Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." Lukas 7: 36ff)

Troligen hade kvinnan hört Honom predika.  Det enda hon hört tidigare var kanske fariséernas och sadducéernas fördömande. Skulle hon passa in i sällskapet av fariséer och saducéer hade hon nog varit tvungen att lägga an en väldig förklädnad av religiös fromhet och gudaktighet. En s.k "synderska" passade i alla fall inte in där. Men till Kristus kom hon inte med en förklädnad av goda gärningar. Hon kom till honom som hon var. Precis så syndig och eländig som hon var. För sådan är vår Kristus. Han vill inte att vi först skall bli någon annan för att våga komma till Gud. Han vill att vi ska komma sådana vi är. Det är som sångaren sjunger:

 
Intet kan jag giva dig. Till ditt kors jag sluter mig 
(Sv. Ps.302:2 (1937))

 
Orsaken till att hon tar sig in i fariséens hus är inte att hon är ovetande eller obekymrad om sin synd, utan tvärtom. Hon har insett att synden är hennes stora problem. Inte bara inför människor utan även inför Gud. Hon har inte bara insett att synden är ett hemskt problem, hon är också insett vart man ska vända sig med sin synd och skuld. Därför knäböjer hon gråtande vid Kristi fötter.
 
Tårarna är uttryck för den känsla av ånger av bortkastade år som man kan uppleva, och den smärta som hjärtat känner när man inser att man vänt ryggen åt Gud.

lördag 29 mars 2014

Vem Jesus är till för

"Är det inte så att allt som har med religion att göra bara är till för väldigt religiösa och fromma människor? Ska man bli en kristen måste man först se till att skärpa sig väldigt mycket."
 
Sådana uppfattningar kan höras nu och då bland människor. Och därför står man på avstånd. Kyrkan är ju bara till för de.
Vem är Jesus till för egentligen? Är Jesus bara till för de religiösa. De som är intressserade av religion och sköter sig? Dessa frågor besvarar dagens text.
 
En av fariséerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords (Lukas 7:.36)
Så långt stämmer allt med våra uppfattningar. Fariséen hörde till den tidens strängast religiösa människor. De var noga med vad de gjorde, vilka de umgicks med, hur de klädde sig. Och där finns också Kristus. Värden: fariséen Simon var inte
så särskilt glad åt Kristus, men kunde han säga någonting eller göra någonting som man sedan kunde skvallra om för Högsta rådet eller den romerska överheten, så kanske man var av med denne predikant Kristus som samlade så många människor omkring sig.
Men bilden av Jesus och den tidens religiösa elit: fariséerna, bryts av något helt oväntat.
 
Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit (v.37)
 
Sällskapet av respekterade och aktade får oväntat besök. Fariséerna ansåg att Gud och religionen var till för dem. De hade ju, i alla fall i sina egna ögon, uppvisat kännetecknen på sann gudaktighet. Men den kvinna som i dagens text kallas "synderska" tänkte tydligen annorlunda. Hon hade hört att Jesus fanns på gästabudet och då kom hon dit.
Hon tänkte inte som fariséerna: att Gud är till för de gudaktiga. Hon tänkte: "Jesus är till för mig", därför begav hon sig dit. Exakt vad som ligger i ordet synderska är svårt att säga. Vad vi vet är att hon gjort sig känd i staden för att öppet ha begått försyndelser som gjort henne illa beryktad.
Är hon inte en udda gäst bland dessa lärda och gudaktiga människor? Och är det inte konstigt att hon kliver in i denna samling helt objuden.
 
Det var inte konstigt att folk kom objudna till den tidens judiska gästabud. Det hörde till den kulturens gästfrihet att vem som helst fick gå in och ut i festsalen och delta i samtalen, även om man inte var bjuden till själva måltiden. Men det var inte helt väntat att en kvinna som var illa beryktad sökte sig ett sällskap med de i renlevnad och gudaktighet strängaste representanterna.  Det vore ju att utmana ödet. Många onda blickar slängdes säkert mot denna skamfläck för mänskligheten. Hon hade säkert tvekat inför tanken att ta sig dit, men det fanns en sak som övervägde all tveken:
 
hon fick veta att...[Jesus] låg till bords i fariséns hus (v.37)
Därför kom hon dit med en alabasterflaska med olja och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan (v.38)

fredag 28 mars 2014

Guds plan är alltid bättre




Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.  Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig." Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."  (Matteus 16: 21-23)

Kristi död fanns inte i Petrus medvetande, inte i hans tankar. Därför svarade han inte enligt Guds Sons ord.

Kommer du och jag att svara annorlunda på Guds ord, därför att det inte stämmer med våra föreställningar?

Hur tänker du och jag om planen för våra egna liv, vad vi ska göra och vilka planer vi har? Kanske tänker vi att det bästa vore om kyrkan och församlingen agerade precis så vi själva tänkt det? Blir vi överraskade om det visar sig att Guds tanke var annorlunda?

Men Guds tanke kan faktiskt vara annorlunda. Då ska vi veta att Guds tanke alltid är bättre. Gud har alltid rätt. Och vi måste förvänta oss att Guds tanke kanske är helt annorlunda än våra tankar.

torsdag 27 mars 2014

Våra tankar eller Guds?



”Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." (Matt 16: 23)

Kristus gav Petrus den mest kraftfulla tillrättavisning som någon apostel någonsin fick i Bibeln.

Han kallar honom Satan, därför att Petrus i all sin välmening ändå gick den ondes ärenden. Petrus ville få Jesus att ge upp lidandets väg och välja jordelivet. Samma sak hade Satan själv frestat honom med i öknen. Han hade lockat Frälsaren med erbjudanden om
jordisk makt och lycka, att härska över alla riken i världen.

Kristus säger:

”Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar”, d.v.s. du utgår från hur du själv tänker och hur du vill ha det. Du utgår inte från Guds Ord.

Förmaning är nyttig. Det är ett uttryck för sann gudomlig kärlek. Det är inte säkert att Petrus nu insåg nu vilken nytta han hade av Kristi förmaning. Men många år senare så lyser den insikt Petrus så småningom vann i ett klart ljus när han skriver sitt första brev, han säger då:

Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte.” (1Petr. 1: 18, 19)

onsdag 26 mars 2014

Passionerad övertygelse är inte detsamma som Guds vilja




Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.  Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig." Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."  (Matteus 16: 21-23)

Det är en stor utmaning när det visar sig att Guds tankar är annorlunda än våra. Jesu ord om att gå till Jerusalem och bli dödad, var chockerande för Petrus.


Notera att Petrus aldrig frågar Jesus vad han menar, utan bara snabbt delger sina egna tankar.

Det första man behöver göra när något ter sig främmande borde väl vara att fråga hur den andre menar? Och när något verkar främmande i Bibeln så är det väl skäl att studera vidare, och djupare.

Vi pratar ofta mer än vi lyssnar. Vi har ofta svårt att stanna upp och begrunda Guds plan för att vi har en föreställning om att vi redan vet bättre.

Petrus brann av en passionerad övertygelse. Han är nästan handgriplig när han ska delge Jesus sina idéer. Han tar honom åt sidan och börjar motsäga honom.

Men passionerad övertygelse, är inte detsamma som att man har rätt. Man kan mycket väl tro något med en brinnande övertygelse och ändå ha fel. Petrus hade fel. Du och jag har ofta fel.

Vad är det som gör oss passionerade fyllda med brinnande övertygade? Är det för att den här tanken jag har, skulle tjäna mina syften bättre?

Det kan till och med vara så att vi det är av kärlek vi agerar som vi gör. Jag tror att det var av kärlek Petrus tog Jesus åt sidan. Han ville skydda honom, han ville att ingenting skulle hända Mästaren.

Men den sanna kärleken var ju egentligen den Kristus visade när han började tala om Guds plan att han skulle gå till Jerusalem för att frambära offret för alla människors synder

Finns det kärlek som är missriktad? Ja, visst, ibland kan det vi trodde var kärlek i själva verket var ren egoism.

Därför är det viktigt att vi tar reda på Guds sanning, Guds vilja och Guds plan och följer den.